“Justitieministern ska vara rättssamhällets främsta politiska företrädare, och statsministern har ett ansvar för att så är fallet. Nu kan vi konstatera att deras agerande har lett Sverige in i en situation där rättsamhället vacklar, och där grundläggande principer sätts åt sidan.”

Citatet är Carl Bildts, från en helt annan tid och plats (Ebbe Carlsson-affären) och har ingenting som helst med Ask eller gredelina kuvert att göra. Men det skulle passa perfekt. Mona Salin, här har du din soundbite.

När jag först skrev om detta ett par dagar sedan trodde jag att det var en groda bland många, ett idiotiskt uttalande som skulle tas tillbaka inom kort. Det är illa nog att vi har en justitieminister som inte rabblar fraser som “oskyldig tills motsatsen bevisad” och “lika inför lagen” i sömnen, men så må väl vara hänt. Alla kastar ur sig mindre genomtänkta uttalanden ibland.

Men jag hade aldrig kunnat förutse vad som skulle hända. Ask tog nämligen inte tillbaka uttalandet, annat än i små detaljer om att färgade kuvert kanske inte var praktiskt. Principfrågorna, att hon vill straffa folk när de de misstänks för brott snarare än när de döms för brott, samt att hon vill använda omgivningen (och, specifikt, familjen) för att skapa och utmäta det “egentliga” straffet, det tar hon inte tillbaka. Hon försvarar det. Hon vänder frågan utåt istället, och anklagar sina motståndare för att inte “bry sig om de här tjejerna“. Vilken jävla halmgubbe.

Tror man att man hjälper utsatta och utnyttjade kvinnor genom att skärpa straffet för brott mot sexköpslagen (det gör inte jag, men det är en helt annan fråga), så kan man så klart göra så. Men precis som alla andra straff ska det vara straff utdömda av domstol, och straffet ska verkställas efter dom har fallit. Det är inte knepigt. Det är inte konstigt. Och en justitieminister som inte håller med om sådana enkla saker ska inte vara justitieminister. Simple as that.

Ask vill att sexköpare skäms öppet

Jag förutsätter förstås att Beatrice Ask personligen kommer och informerar alla grannar, familjemedlemmar osv. om man frikänns.

Skrämmande att en människa som har noll respekt för principen “oskyldig tills motsatsen bevisad” kan vara justitieminister.

EDIT: En lite längre artikel i Aftonbladet, samt en i DN där man känner sig nödd och tvungen att definiera begreppet “rättssäkerhet”. Det sorgliga är att DN nog har rätt, det behövs.

Lyxcoachning ska göra riksdagens fallskärmar billigare

Man kan diskutera om f.d. riksdagsledamöter ska ha inkomstgaranti, och man kan diskutera om villkoren är vettiga. Men nu har vi det så, och det är en trevlig liten bonus för riksdagsledamöter som efter sin aktiva tid vill gå och påta i trädgården eller skriva på den där romanen de klurat på så länge (alla vill ju vara som Bodström). Att få betalt utan att jobba när uppdraget är slut, fram till dess att man själv känner för att börja jobba med något annat, är en förmån som ingår i dealen, den andra delen av vilken är en relativt låg lön (jämfört med andra länders parlamentariker).

De som nyttjar inkomstgarantin, gör det så klart för att de vill och kan. Ingen tror väl att ens den mest misslyckade riksdagsledamoten faktiskt skulle vara oförmögen att hitta något arbete någonstans (hos någon intressegrupp).

Att kontraktera svindyra “jobbcoacher” för riksdagsledamoter som går hemma kommer så klart inte ge någonting överhuvudtaget, förutom en dyr faktura. Mer flagranta exempel av att bara elda upp skattepengar får man leta efter. De flesta slöserier har ju ändå någon liten positiv effekt för någon. Det här vet vi på förhand inte kommer hjälpa någon överhuvudtaget på något viss alls.

Ja, förutom själva jobbcoachen, så klart.