Insane Meditation

Amazons Kindle är en pryl man önskar att man kunde älska. Och när Amazon började sälja dem i Sverige, så högg jag på den nästan direkt.

Men, jag önskar att jag hade läst något ifrån någon annan som gjort det innan jag beställde, och sparat mina 3000 spänn. Den är nämligen (i vart fall i december 2010) fullkomlig skit i Sverige.

Att Amazon börjat sälja den här, betyder nämligen inte att man får samma uppbackning som i USA.

För det första: Obefintligt underlag i bokhandeln. Att det inte finns några svenska böcker var jag förberedd på, men nästan inga amerikanska böcker går heller att köpa. Vare sig bästsäljare eller smalare böcker. I USA finns det 300 000 böcker att välja på, i Sverige en handfull. Det är lättare att få sig en intressant semesterbok genom att gå in på Pressbyrån och köpa en pocket, för att inte tala om riktiga bokhandlar som har oändligt mycket bättre utbud. Det är med andra ord den exakta motsatsen till den enorma, ständigt tillgängliga marknad som teoretiskt sett skulle kunna vara tillgänglig.

För det andra: Det är ganska dyrt. 3000 för läsaren kan man väl leva med, det är en engångskostnad. Men att betala över 100 kr för en DRM-skadad bok, när produktion- och distributionskostnaden är nästan 0 kr, är ganska provocerande. Återigen, det är billigare att köpa en pocket på Pressbyrån. Återigen, det är den exakta motsatsen till vad som vore möjligt, billiga böcker som man kan spontankonsumera i mängd utan att någonsin fundera på kostnaden.

För det tredje: Flera av extrafunktionerna som gör just Kindlen till den häftigaste ebokläsaren är inaktiverade i sverige. T.ex. webläsaren, leverans av RSS-feeds, osv.

För det fjärde: Nästan ingen av de tidningar man kan prenumera på i USA, och få direktlevererade trådlöst (en av Kindlens stora partytrick) går att beställa i Sverige. Det är ett specialfall av punkt ett, men det förtjänar att återupprepas.

För det femte: iphone-appen för att läsa böcker finns bara i USA. Söker man i app store med en svensk iphone så ser det ut som den aldrig funnits.

Kindle är och har alltid varit en väldigt stängd och sluten plattform, även i USA. Ska man lägga egna (köpta, lånade från bibliotek eller nedladdade) böcker på en ebokläsare, så är nästan alla andra konkurrenter bättre. Den fungerar uteslutande genom att den skapar ett helt eget self-containing ekosystem, där användaren aldrig behöver röra sig utanför Amazons trygga sandlåda, och allting ändå bara fungerar (ungefär som Apple gjorde med iTunes/iPod). Problemet är att det INTE fungerar i sverige, och därmed blir hela konceptet värdelöst.

Jag kan bara hoppas att Amazon tar sig i kragen och åtgärdar dessa problem. De flesta handlar bara om helt artificiella geografiska begränsningar, som skulle kunna tas bort i morgon med en knapptryckning*. Men fram till dess att det händer, får man nog sortera in Amazon till listan med bolag som inte vill ha kundernas pengar…

*) Ja, jag vet att det förmodligen är rättighetsinnehavarna som är det egentliga problemet, att de inte lärt sig något alls av musik och filmbranschens misslyckade försök att dela upp världen i områden med helt olika utbud. Men Amazon skulle med enkelhet kunna slå näven i bordet och säga vad som gäller. Det går (och har alltid gått) att köpa fysiska böcker från Amazon och skicka dem hit till Sverige, så varför skulle det vara skillnad för att de är elektroniska? Speciellt som rättighetsinnehavarna får betalt för varenda exemplar (den affärsmodellen håller ett tag till, för dem), oavsett var den sker.

Att priser styrs av tillgång och efterfrågan, har aldrig gillats av socialister. Så att Bodström och Pagrotsky tycker man ska skaka galler om man nyttjar detta, i vart fall när det gäller något så fint som “kultur”, är väl kanske inte så underligt.

I recently commented on an interesting blogg entry regarding optimizing Lightroom, where there was some confusion about why you should keep a large portion of your disk unused (and how large is large enough).

Since it became a rather long comment, and since this is an important performance factor that isn’t talked about a lot, I am simply reposting my comment as an entry here… I’m lazy like that…

I just wanted to shed some light on the "Keep space on your hard drive" tip. Michael asks if he really needs 400GB free on his 1TB drive, and the answer is yes, if maximum performance is the goal, he does. This is not so much to improve stability (once you have enough free space to write any temporary files, unfragmented, even more free space doesn’t really help you in that regard) but rather because of the way traditional hard drives work. A hard drive’s performance is not consistent across the entire surface, but varies significantly depending on which part of the drive gets read or written.

Generally, a hard drive will be fastest while writing to the outer edges of the drive’s platters, and performance will decrease when writing closer to the center of the platters. For this reason, drives fill up from the edges toward the center. The specifics of at which points and to what degree performance is cut is drive model-dependant, but generally speaking, the last parts of the disk will have about half the read and write transfer performance of the first parts.

Typical examples of this can be seen in more detailed tests of hard drives, for instance http://www.tomshardware.com/reviews/2tb-hdd-7200,2430-6.html (just a test of three disks I chose at random to illustrate the point).

To get the absolute maximum speed from your disk, you shouldn’t normally use much more than 20-25% of the disk, the rest should be unused space. Getting disks that are four times as big as “needed” is expensive, of course, and exactly how much you want to fill your disk, and in other words how much performance degradation you will suffer, will be an individual question. But when you’ve passed 50-60% of your disk space, this starts to be a real factor.

Finally, this relates to traditional, mechanical hard drives. The story for SSDs is far more complex. While they theoretically don’t suffer any degradation depending on what memory addresses are written, the controllers on current SSDs (especially MLC-based disks) tend to run in to a lot of optimization problems with data writes once free space starts to get scarce. So, expensive as they may be, SSDs will also give you the best performance while they are primarily empty.

Härligt galen. Synd att man börjat bygga in sig i m43.

Regeringen är nog inte ondskefull i sig (inte mer så än regeringar i allmänhet, i alla fall), men problemet som de springer på gång på gång är att de totalt saknar den ryggmärgsreflex som skulle få dem att reagera när de kommer med en idé som kränker individers privatliv. Det är säkert jättepraktiskt på många sätt att få detaljerad medlemsstatistik från A-kassorna, men i samma sekund som man kommer på den tanken, så BORDE man känna att “hoppsan, vänta nu, är det riktigt bra att vi skapar ett heltäckande register över vilka politiska sympatier merparten av svenska befolkningen har?”. Jag tror inte någon i regeringen egentligen tycker det är bra (eller i vart fall bra nog och viktigt nog att ta strid om), utan bara att det slog dem aldrig att det blir resultatet.

Sen kan man så klart tycka att det är förjävligt att politiska intresseorganisationer ska administrera en huvudsakligen skattefinansierad generell trygghetsförsäkring som – om den ska finnas alls – rimligtvis borde gälla alla lika, oavsett om man vill vara medlem i facken eller inte (och vilket fack i så fall). Men nu är det så det ser ut, och om man inte vill ändra på den ordningen (och alliansen är ju livrädda för att uppröra facken), då ska man vara rejält restriktiv med hur man sammanställer informationen därav…

Fast nu kommer vi till en annan av regeringens grundläggande problem, att man fått för sig att det är att “visa regeringsduglighet” att aldrig lyssna, aldrig kompromissa och framförallt aldrig, någonsin, ändra sig när man första gången yppat ett beslut. Så självklart kommer det här att drivas igenom, oavsett kostnaden.

Jaha, så idag skulle jag in till Piratpartiets lilla demonstration mot FRA (den stora nästa vecka är jag ju inte hemma för). Så jag åker in till Mariatorget i god tid så jag skulle hitta fram, och tittade omkring. Ingen hade kommit dit ännu, så jag vandrade runt lite och tittade och väntade.

Och väntade.

Och väntade.

Jag började bli galen efter ett tag. Ingenstanns såg jag någon annan som verkade vara där för demonstrationen, ingenstanns samlades folk i klungor, ingenstanns såg jag någon klädd i lila eller med flaggor eller plakat.

Efter en kvart ungefär så surfade jag in på PPs hemsida för att se om allting blivit inställt i sista sekund. Men nej, allt var som innan, det skulle vara kl 11.45 på Medborgarplatsen.

Medborgarplatsen.

Inte Mariatorget.

F-n! Jäkla sätt att ha två torg som börjar på M på söder… fram med mobilen, letar efter Medborgarplatsen, och lyckligtvis verkar det inte vara så långt bort, 500 meter ungefär. Så jag ger mig av och försöker hitta fram.

Och letar.

Och letar.

Det finns flera problem med detta. Det första förståss det faktum att jag inte kan hitta från sovrummet till köket vissa morgonar. Det andra att min mobil har hattig GPS-navigering som ena sekunden har för sig att jag är på ett ställe, andra sekunden att jag är 100 meter bort, och dessutom saknar turn-by-turn-navigering så jag fick bara försöka hitta mig fram på kartor. Och det sista att söder är skapat av misantroper, och anordnat så att det är omöjligt att hitta någonting överhuvudtaget, det är omöjligt att gå från punkt A till B, hur man än gör hamnar man på C eller D istället.

När jag kandiderar till posten som sveriges Bert Karlsson-diktator, så är ett av mina vallöften att jag ska jämna söder med marken, radera ut det fullkomligt. Det kommer bli som när man lirar SimCity och drar fram grävskoporna…

Men hursomhelst, jag sprang omkring som en galning i en dryg halvtimme, aldrig mer än 200 meter bort från medborgarplatsen enligt kartan men jag kunde inte för mitt liv hitta det.

Till sist, efter en halvtimme som sagt, hittade jag äntligen fram och såg en mindre grupp människor samlade. Vilken lycka. Jag kom precis i sluttampen av Ricks tal, så jag hade egentligen missat allting, men jag kom i alla fall fram till sist.

Sen var det slut och folk bröt upp och jag fick på nytt försöka leta mig hemmåt…

Inte den mest meningsfulla demonstrationen alltså, för min egen del alltså…

http://blog.brokep.com/2009/10/08/fail-in-nl/

Kan BREIN faktiskt ha, avsiktligt och med berått mod, förfalskat bevismaterial i rättegången mot TPB-killarna i Nederländerna? Det låter ofattbart (inte för att de skulle vara någon moralens och etikens högborg direkt, men det är långt därifrån till regelrätt och konkret bevisförfalskning). Men kanske så var tanken på att killarna skulle komma undan så svår att svälja att de blev tillräckligt desperata för att göra vad som, i så fall, måste räknas som det största snedsteget i ett decennie fyllt av snedsteg…

Numera får den som vill öppna apotek och konkurrera med Apoteket. Bra så.

Verksamheten är dock fortfarande reglerad och övervakas på ett antal vis. Bra så.

Läkemedelsverket är bl.a. ansvariga för att certifiera de IT-system privata apotek ska använda. Det låter rimligt.

Rimligheten börjar dock naggas lite i kanten när man inser att det finns exakt ett system som är certifierat. Då är det inte svårt att räkna ut att utan konkurrens så kan licenskostnaden för systemet drar iväg… i det här fallet till 300k engångskostnad + 800k årlig licenskostnad. En ganska sur tablett för små hälsokostbutiker, ica-butiker eller liknande att suga på.

När man sedan ser att leverantören av detta enda tillåtna ganska dyra system som privata apotek måste köpa är just… Apoteket… då känns det inte riktigt som allt gick till som det var tänkt…

En betydligt bättre lösning vore ju om Livsmedelsverket skapade en referensimplementation med öppen källkod, som är allmänt tillgänglig och som alla som vill kan använda. Jag är ingen OSS-fundamentalist, men här känns det verkligen som modellen passar hand i handske. De som vill/behöver/kan kan anpassa referensimplementationen efter sina egna behov. Självklart kan man kräva att alla modifikationer måste certifieras innan de implementeras, och man kan ta en rimlig avgift för själva kontrollarbetet. Tredjepartsleverantörer kan konkurrera med referensimplementationen genom att t.ex. bygga in de nödvändiga funktionerna som en delmodul i befintliga affärssystem, kassasystem osv. På så vis skulle man skapa en öppen marknad där mindre handlare kan agera på ett säkert sätt utan onödiga instegsbarriärer, och konsulter och tredjepartsleverantörer kan sälja sina tjänster till de som behöver och är villiga att betala för dem. Och ingen skulle tvingas betala ohemult med pengar direkt till sin värsta konkurrent…

Martin Ezpeleta har grävt fram en kopia av Migrationsverkets kommande medborgarskapstest. Mycket underhållande.

En liten detalj som folk tenderar att missa i diskussionen om legitimationskrav när man reser med SJ, är att en effekt blir att vissa människor på detta vis förbjuds att resa med tåg inom sverige. Jag talar inte bara om sådana som nyligen förlorat eller blivit bestulna på sina handlingar, utan folk som permanent inte får resa. Alla kan nämligen inte få svenska ID-kort. Vardagen är redan ganska besvärlig för dem, och blir ytterligare ett snäpp värre genom detta.

Detta gäller förståss i första hand människor som är i sverige under kortare tid, men även folk med längre eller rentav permanenta tillstånd, men som inte är svenska medborgare. Man har nämligen den underbara moment-22-situationen, att för att ansöka om svensk ID-handling måste man först ha giltigt svensk ID-handling. Pass gäller inte som ID-handling. Utländskt ID-kort gäller inte som ID-handling. Man kan ha intygsgivare som intygar vem man är, men för ett normalt ID-kort så är skaran av intygsgivare ganska liten, och har man inte sina föräldrar i sverige, är man i praktiken inte välkommen.

Från och med i somras så har detta problem äntligen uppmärksammats, och Skatteverket har börjat utge ID-kort som godkänner en större skara intygsgivare, t.ex. sambos. Problemet här är att den divisionen är extremt underbemannad; det finns bara tre (tror jag det var) kassor på ett enda kontor som betjänar hela storstockholms-området t.ex. Tre gånger hittils har jag och min sambo kommit dit, utan att hinna bli betjänade på hela dagen innan de stängt. Det är ganska svårt att hantera det om man har ett jobb… (och ganska provocerande att man måste betala anmälningsavgiften i förväg, oavsett om man kommer bli betjänad eller inte, men det är en helt annan fråga).

Nåväl, jag ser medans jag skriver detta att SJ faktiskt precis ändrat sin policy. Från och med igår accepterar de även pass, tidigare har de inte gjort det. En liten vinst, antar jag. Så min slutsats i början av inlägget, att många förbjuds att resa med tåg, är inte bokstavligt korrekt länge. I praktiken stämmer det fortfarande, för vem vill till vardags gå omkring med sitt pass på sig; givet den enorma problematiken och kostnaderna man står inför om man tappar eller blir bestulen på det (speciellt om man har ett arbets- eller uppehållstillstånd instämplat däri) så passar passet bättre inlåst i kassaskåp till vardags.

Som tidigare konstaterat blir det bil för oss i samtliga lägen. Billigare, snabbare, smidigare och otroligt mycket enklare och vänligare.