I mitt förslag skulle alltså skillnaden mellan ett temporärt och permanent uppehållstillstånd endast vara att temporära skulle behöva aktivt förnyas, t.ex. var 6:e månad. Detta skulle inte direkt hjälpa den som totalt står utan några som helst egna medel, men jag tror man kan hjälpa dem bättre med riktade insatser, snarare än att anpassa hela systemet för alla, efter en väldigt liten minoritet.

Jag håller med om att utformningen av uppehållstillståndet är det som gör det möjligt att utnyttja invandrare men det är inte bara tillfälliga uppehållstillstånd av familjeskäl som är villkorade och används i utpressningssyfte. T.ex. så finns det tillfälliga uppehållstillstånd för arbete som också lett till slavarbetsliknande förhållanden genom utpressning.

Själv skulle jag gärna se att man tog bort villkoret för tillfälliga uppehållstillstånd och ersatte det med underhållsplikt i form av lån. D.v.s. om förhållandet/arbetet tar slut i förtid så är partnern/företaget fortfarande skyldig att underhålla invandraren under en begränsad tid (kanske 6 månader?). Under den här tiden får invandraren stanna kvar i landet och försöka hitta ett jobb. Om han/hon hittar ett jobb och blir självförsörjande inom den avtalade tiden så får han/hon ett nytt uppehållstillstånd för arbete. Han/hon måste då börja betala av lånet från partnern/företaget. Misslyckas invandraren med att hitta ett jobb under den utsatta tiden så måste han/hon återvända till hemlandet.